fredag 28 november 2014

Drömmar

Du vet när man drömmer om något så hårt så att man nästan tror att det är sant...?

Igår önskade jag mig att när jag vaknade och tittade ut genom fönstret så skulle marken vara täckt av ett vitt skimrande snötäcke!
Eftersom det var så kallt i går att alla gick runt och "rökte" och det var frost överallt så kände jag mig nästan säker på att det skulle vara en sanning idag när jag vaknade!
Sov och sov och sov så att det skulle hinna bli ett litet lager av snö när jag vaknade, okej jag sov inte länge baaara därför ;P. Men nope, INGEN snö.. =/
Inte ens frosten är kvar jue?!

Gårdagens inlägg

Många som läste! KUL! En som kommenterade, hade nog väntat mig en shit storm! Haha snacka om förutfattade meningar ;P 

Det jag ville säga med det hela är egentligen; Försök att sätta dig in, var godhjärtat och önska ingen illa. 

Och med godhjärtad menar jag inte att du behöver älska alla människor du möter, det gör absolut inte jag, men att vi iallafall ger alla en chans och är tveksam till all skit vi hör och läser. 

Det är en sak att vara god mot individer, enskilda personer, en annan att ha en ödmjuk bild på den stora massan, på folket. Dessa två är i mina ögon fantastiska egenskaper! =) 

Jag själv har mer tilltro till den stora massan eftersom jag VET att den största delen av jordens befolkning är inte onda, de vi läser om som gör fruktansvärda saker, de som mobbar, de som diskriminerar, slår och tar till våld, fysiskt eller psykiskt... Dessa personer är inte så många som media får det att framstå! 

Det är dock inte så kul att skriva i media om en ensamstående mamma som kämpar i sitt vardagsliv eller en student som kämpar på för att en dag kunna göra en liten liten skillnad eller den hårt arbetande mannen som vantrivs på sitt jobb men står ut för att ta ett ansvar över sig själv och sin familj. 

Dessa "vanliga dödliga" finns det gott om! Våra vardagshjältar! Det är de som är den stora massan! Som får det stora hamsterhjulet att rulla framåt... 

Om vi ser på samhället som en stor organism med en massa kuggar och hjul så är det inte bara de personer som vi ser, framstående kändisar, chefer som älskar sin personal, drivna entreprenörer eller de kriminella, missbrukarna, nazisterna, extremisterna de som strävar bakåt och mot vad den stora massan vill och inte vill hitta en medelpunkt som alla kan arbeta mot för att få organismen att tuffa på tillsammans utan att det kärvar. 

MEN som sagt! Det ÄR den stora massan, våra vardagshjältar, som för samhället framåt! I Sverige har vi kommit så pass långt som vi gjort för att vi TILLÅTER den stora massan att TÄNKA, UTBILDA SIG och ha MÖJLIGHETER! 

Möjligheter... hur ofta tänker du på dina möjligheter här i livet? 
Nu låter jag som värsta klyschiga optimisten ;P Men det är för att jag har fått många smällar på fingrarna genom de få år som jag levat... Sverige ÄR möjligheternas land. Vi människor som lever här måste fortfarande välja möjligheten för att nå dit, inget kommer gratis (förutom vissa som glider på en räkmacka men de är inte allt för många). 

Jag är inte alltid glad, inte alltid positiv och ser definitivt inte alla möjligheter i min vardag jämt... MEN jag jobbar på det! 

Det är ju klart att vi måste få vara ledsen och nedstämd ibland, det är vi alla, vi kan inte gå runt och tänka; ja, men det här det ju sämre eller jag har det värre! SKIT i det, vem som har det värst hit eller dit! Alla upplever saker och ting olika! När vi har accepterat det så är det lättare att leva med sig själv också... 

Exempel: En vän tappar bort sin bok och blir hjärtekrossad över detta, väldigt nedstämd och näst intill deprimerad. Det första jag vill tänka är; Men va fan, ta tag i dig själv! För så har samhället och umgänget uppfostrat mig! Att vara ledsen är vekt och det är inget någon ska bli i onödan!. 
MEN: Sorg är olika för oss alla, det värsta som hänt mig är inte det värsta som hänt dig! Skalan ser olika ut... toppen av sorg och smärta förändras genom livet beroende på vad vi har upplevt! 

Som vännen som tappade bort sin bok, det kanske var hens topp medans min är att ha till exempel missbruk runt mig. Många som levt i utsatta situationer ser sig själv som hjältar, YES jag klarade det, jag har överlevt min smärta! Och ja fantastiskt bra och skönt! Men baksidan är ofta att dessa personer förminskar andra människors problem, eftersom de minsann vet vad smärta är "på riktigt". 

Så... det jag vill förmedla med det här är att ALLA människors smärta ska tar på allvar! Inget är för litet för att bry sig om! Ta hand om varandra och var öppen för att ingen är perfekt och ingen är en kopia av dig! 

(Exemplen är hitte på av mig ;P ) 

Min blogg verkar forma sig till någon galen framåt marsch för att predika om godhet =P hahaha
Nästa inlägg ska jag skriva om något annat skojigare! Det är bara att detta ligger mig varmt om hjärtat =) 
Som ni ser i vänsterspalten under intressen; Nr 1. Kärlek ;) 

Tack för att ni läser! Ha en fantastisk dag! Så håller vi tummarna för snö så att jag kan planera in en dag i Högbo med pulka, sjärtlapp, tefat eller madressrace XD 

Håll i hatten ;)  

GE mig snö <3 

torsdag 27 november 2014

Självinsikt

Att ha självinsikt eller snarare frånvaron av självinsikt har varit på min hjärna i några veckor nu...

Jag grubblar ofta på vem jag är, hur jag är, ser ser andra mig och varför gjorde jag ditten eller datten. Det sägs att det är inte optimalt att grubbla eller älta gammalt skit... för då blir ingen lycklig! Lev i nuet lägg energi på framtiden och allt sånt där mumbodjumbo =P

Men som sagt är DET inte min starka sida.. jag fungerar, grubblar och spekulerar i allt från psyket till känslomässiga  kopplingar till varför människor gör som de gör. Utgår oftast i från mig själv då eftersom det är närmast till hands =P

Självinsikt... har nog aldrig mött någon som ha en super bra självinsikt, alltså de vet vem de är och så som de ser sig själva ser även andra dem!

Jag själv tror att jag är:
1. väldigt positiv som människa (utåt mot människor).. inte helt sant skulle jag tro.
2. lite knäpp i andras ögon... jag är lite knäpp men det är ju inte säkert att någon märker det =P
3. en drömmare...
... finns en massa sker som jag tror iallafall!

Till poängen hör som Jeff sa när jag grubblade som värst- "Men varför bryr du dig? Det som är viktigt är ju vad du själv tänker och tycker om dig själv".
Humm... Ja det är ju också en sån där sak som ska göra oss lyckliga, viktigast är vad en tycker om sig själv! Ja, självklart ska varje människa vara nöjda och glada med sig själva, annars blir det ju jobbigt!
Men det här är svårt för mig... inte så att jag försöker vara någon annan men jag gillar inte att göra folk ledsen eller arg heller.

Jantelagen

I små samhällen är det vanligt att jantelagen härjar ibland befolkningen! Alltså att alla är värda lika mycket! JA men visst är det fantastiskt när det skrivs fram på et sättet - "Alla är lika mycket värda", tjusigt ! Men nu provar jag att vända på pannkakan - "Du ska inte tro att du är värd mer än någon annan". Inte riktigt lika vacker mening... även om alla vi som är uppvuxna under denna jantelag tycker att ja men det stämmer väl?! eller...? 

Efter MYCKET grubblande... hehe som jag beskrev ovan så har jag kommit fram till att detta är mitt ok att bära! Så klart inte BARA jantelagen, jag ska inte överdramatisera ;P 
Men att veta att hur bra jag än jobbar, kämpar eller tar mig uppåt så kommer jag aldrig att var bättre än någon annan. OCH det var HÄR jantelagen blev fel... Jag blir så KLART aldrig mer VÄRD än någon annan men BÄTTRE är det SÅ klart att jag kan bli!! 

Men det har som sagt slagit slint någonstans =P 

Ifrån ämnet MIG till ämnet FOLK... Jantelagen har dock börjat krackelera men att det kommit människor till vårat underbara Sverige. Många verkar tro att jantelagen sträcker sig till husknuten, grannen och de som har bott här i minst ett antal generationer.

Mina vänner, nära vänner och till och med familj uttrycker sig som riktiga pappskallar gällande människor som är LIKA mycket VÄRDA som vilken av er! Men av någon anledning så ska vi hjälpa den eller den först. Varför ska de som är födda här gå först? VI här är inte i ABSOLUT nöd, vi är INTE i krig. Dessa människor ska de straffas för att inte vara född som en Svensk medborgare? Människorna som flyr kan inte så för att deras landsfäder inte byggde upp deras land så som våra har byggt upp Sverige. Och vi kan inte ta ÄRAN för att de byggde Sverige så här bra åt oss utan bara vara tacksamma. 

Jag försöker inte att kasta skit... bara be människor att titta på sig själva och fundera en gång: Om det där var jag, som satt utan för ICA eller flytt hit med min familj? 

Jag ska försöka avsluta med något positivt! 
Tack till alla er som försöker! Er som bryr er! Er som visar kärlek! Er som INTE har tappat hoppet om mänskligheten! Jag behöver er för att själv orka tro på att människor inte är onda!! 

Dagens slutsats: Älska dig själv, du kan vara bättre än andra men du är lika mycket värd som alla andra för världen! (För de speciella i ditt liv så är du nog värd mer dock ;) ) 

Pöss å Kram! 

onsdag 26 november 2014

Fortsättning på onsdagsinlägget =)

Trampolin som jag skrev om tidigare, där jag skulle vara under kvällen på studiebesök, är ett nyetablerat ställe för barn och unga... lite som en ungdomsgård och ett "läshus" eller vad de kallade det för. De samarbetar med biblioteket och har lite högläsning och sådant för barn =)

Idag var jag med ungdomscoacherna, alltså de som har hand om gruppen unga, 14-18 år ungefär. Eftersom det är så nyöppnat så har inte så många unga hunnit fått upp ögonen än för att Trampolin finns så det var bara två ungdomar där ikväll =P

Barngrupperna är det fullt på vilket är galet kul för det visar ju på att Sandvikens föräldrar är engagerade =)

Det som finns är; Läsrum med böcker och mysiga sittställen. Kök och film rum. Pysselrum! Min favorit var ju så klart pysselrummet!! XD

Gjorde en stor och en liten smällkaramell  XD Om det här fanns när jag var ung och gick på högstadiet eller gymnasiet så skulle jag absolut gå dit ^^


Men fy vad jag är förkyld! Blev sjuk i torsdags men huvudvärk och feber.. fredags mådde jag som en kasse skräp och så var det då sista dagen hos hälsoutvecklaren i Sandvikens kommun och då kunde jag SÅ klart inte vara hemma!! Går lite i mot mina principer att gå till skola eller jobb när man är sjuk för uppenbara anledningar:
1. Andra smittas
2. den psykiska stressen av att inte FÅ eller KUNNA vara sjuk från skola eller jobb det är vad som skadar hela samhället (nu överdriver jag så klart en aning)
3. Alla dessa martyrer som tycker att de är såååå himla duktiga som går till jobbet sjuka och vill ha en klapp på ryggen för det. SUCK! Och med det så förstör de för de andra, de som hamnar under nr 2.

Men jag skulle inte rabbla anledningar att vara hemma när vi blir sjuka =P vart var jag... JO, jag svek mina principer... gick dock hem i gen ganska fort efter att jag suttit och frågat och samlat in all info jag behövde med en dunkande skalle och ett ökande illamående. Tankarna svävade i mitt huvud: Åh.. nej det sista de här människorna kommer att minnas av mig är att jag var hon som satt och såg blek ut tills hon spydde på golvet... !! Yepp HÄLSOpedagogen =P

Efter det har det bara gått ut för.. helgen = Deckad. Sen tyckte jag fan nu börjar det lätta! NAJZ. och var tillbaka på Kultur och fridtidskontoret.. lite snorig lite hostig men va fan, det var ju bara sista dagen där ;P

Tisdag var på föreläsning på kvällen i Valhall i Sandviken, Ja!? eller hur vem visste att vi hade det?!, och så lyssnade jag på Tobias Karlsson som pratade om mobbning, att komma ut ur garderoben och dans, dans dans dans =) Var jätte kul att lyssna på! Ledsamhet, glädje, sorg och passion! =)
Jag var dock inte kvar till dansen efteråt eftersom jag inte var helt frisk.

Idag har jag blivit VÄRRE?!? Men herregud, är detta ett skämt? Hostar så att jag tror att halsen ska slitas av eftersom jag torrhostar samtidigt som snoret bara rinner och rinner... galet äckligt!!

Nu har jag avslutat mina fältstudier =) Så nu måste jag sätta fart med uppgifterna! Som våran lärare inte tyckte att vi behövde någon extra tid till... kollar på uppgifterna och bah: MEN shit!! Panik! Hur gör jag, vad tänker jag, vad tycker jag om det här?!?!

Kaos alltså... Men jag tror att det beror på att den här tiden har jag varit galet stressad! Jobba ett heltidsjobb mellan 8 och 17 sen så ska jag plugga på kvällen när jag har jobbat typ med samma sak som jag pluggar? Hur tänkte min lärare nu?? Inge mer tid!? My god! JAG BEHÖVER TID och ja, JAG TAR DEN!

Eftersom jag är en VÄLDIGT självkritisk människa nu så kommer jag att grubbla på om jag är lite sämre än alla andra människor eftersom jag tar mig extra tid... hehe men sån är jag!

SOVA ut i morgon Awesome! XD <3

Bild från idag när jag provar att ha läppstift som matchar min fina armfilt =P 

Nystart för bloggen =)


Hej igen bloggen! 


Nu ska jag försöka få in en rutin på att skriva här! För vet du varför... jag håller på att bli GALEN!
Min estetiska sida är som ett stort ekande tomt hål i mig...

Efter 2 och ett halvt år av studier (väldigt roliga studier) så har jag känt ett sug i magen efter något.
Börjat fundera på om jag är schizofren... och kommit fram till att JA antagligen!

Det är VÄLDIGT svårt för mig att identifiera mig med att vara byråkrat, akademiker eller pluggis för den delen. Men i dagsläget så är det dit jag är på väg..
Sambon säger: Men du kan väl måla, sy eller pyssla med vad du vill på fritiden?
Jaaa men eller hur? det kan en ju tycka. Men när jag gör något så är det som att hela världen bleknar och jag går upp i ett tillstånd av full fokus och blir nästan apatisk gällande allt annat.

På ett sätt så trivs jag kanske med att gå in i "full fokus mode" för då tar jag in ALLT jag bara kan som rör just den grejen. Inte för att det jag gör blir bäst i världen men iaf helt okey.

I alla fall... det är därför jag måste börja skriva igen! Jag går nu mera runt och skriver novellen av idéer och tankar i huvudet och får inget utlopp för dem. Så det är DAX att få utlopp för det hela =)

Idag så ska jag iväg till kulturcentrum för att vara med på Trampolin... ja, jag har bott i Sandviken i hela mitt liv och har heller inte hört om det. Det är iaf ett ställe i folketshus för barn och unga, där de kan måla och göra roliga saker... inte helt 100 på vad som sker där men det är därför jag bett om att få komma dit och kolla läget ^^

Det är en del av kultur och fritidskontorets anläggningar som jag har varit på fältstudier hos  nu i 2 veckor och en dag. =P Men mer om fältstudierna i ett senare inlägg =)

Nu måste jag snart gå men jag uppdaterar om vad Trampolin är för någon senare ;P